Igår när jag kom hem efter jobbet så strålade solen fortfarande och därför tog vi tillfället i akt till en härlig kvällspromenad längs Kättarpsån. Redan när jag tog fram halsbanden så hade jag tre förväntansfulla tjejer runt benen som var mer än laddade för en prommis, kanske för att jag inte hann med dem riktigt i förrgår för så är det ju ibland, tiden räcker inte till alla gånger för allt man vill, känner ni igen er? 😉

Men mitt dåliga samvete är nu botat efter gårdagskvällen för inget snack om att detta var populärt 🙂

Ja det finns nog inte mycket som slår detta i tjejernas värld än att få rusa fritt omkring i naturen och utforska allt och lite till men samtidigt är de duktiga på att hålla kontakten med mig, ja det gäller allt att hålla koll på matte så att hon inte försvinner. Något som jag gör lite då och då, ett effektivt sätt att lära hundarna att matte inte bara följer efter dem utan de måste själva ha koll och hålla kontakt, något som Zelda här tagit fasta på..

..och även Jill 🙂

Ja inte är det enkelt för dem precis att ta sig fram i detta höga gräs men försöker det gör dom på varierande sätt och det mest framgångsrika sättet verkar vara detta studsande fram som Tindra fixar galant 😉

Jag behöver nog inte tillägga att detta studsande i högt gräs gjorde dem mycket trötta men det är klart…detta gjorde ju inte saken bättre 😉

För försvinner matte från stigen bakom dem så måste man ju såklart tvärvända och i full fart rusa tillbaka för att kolla upp vart hon tog vägen eller? 😉 🙂

Ha det gott alla!