Jag är mycket glad över att idag kunna presentera ett mycket intressant och läsvärt gästbloggsinlägg av canineopat Marie-Louise Granholm. Och vill ni läsa mer av henne så hittar ni det under ”Läsvärt från canineopaten” här på hemsidan 🙂
Hallå alla Eurasier- och hundvänner!
Canineopat Marie-Louise här. Nettan bad mig göra ett litet gästspel och klart man ställer upp. Det händer massor med spännande saker på UPH Education nu som kommer att bli jättebra för våra elever och då i slutändan även för era fyrbeningar, men det var väl inte det jag tänkte prata om egentligen.
Jag tänkte prata lite med er om något som faller under rubriken : Glöm för tusan inte bogen!
Hunden bär 60-70% av sin kroppsvikt på frambenen. Det varierar lite med kroppsbyggnaden men ungefär. Där har vi grundorsaken till att bogen är ett muskulärt problemområde för hund. Biomekaniskt sett så ska frambenen vara som staven för en stavhoppare och bara ta emot kraften som kommer bakifrån. Bogarna och frambenen ska normalt inte jobba med påskjut utom när man behöver ta i riktigt mycket, som till exempel när man klättrar i branter eller drar något tungt. Många hundar drar mycket i kopplet och kör egentligen ”fyrhjulsdrift” i stort sett alltid och det blir bekymmersamt för bogmuskulaturen i längden.
En hund som har problem i fronten försöker flytta över kroppsvikten till bakdelen. Om det finns läsare här som rider, så gör hunden precis som en häst som går i form. Hunden spänner ländryggen, vinklar in bäckenet under kroppen och rör sig ganska stelbent bak för att bibehålla positionen. Över tid så kan detta leda till smärta och inflammation i ländryggen och ägarna brukar märka att hunden inte vill hoppa upp på saker längre. Muskelgruppen mm.Iliopsoas och muskeln m.Psoas minor jobbar hårt med att dra in bakdelen och blir ofta ömma och överansträngda. Dessa sitter inuti kroppen, under ryggraden, och man kan se på hundens kroppshållning att de är väldigt ansträngda för hunden får en kutande rygg – hunden ser ut som en ostkrok. Bakbenen kan också få utåtpekande tår av detta. Det man ser bak är ofta sekundära problem som beror på att fronten har bekymmer.
Så kasta ett extra öga på hunden:
Hur ser rygglinjen ut? Kutar hunden ryggen?
Står den med baktassarna under sig i riktning framben?
Går hunden passgång?
Lägger den ut baken åt ena sidan?
Om svaret är ja på en eller flera av dessa frågor så kan det vara väl värt att boka ett besök hos någon som kollar muskelstatusen i kroppen och glöm för tusan inte bogen!
Ha det bäst!
Marie-Louise
Cert UPH Canineopat®
Mentor Hund, UPH Education AB
Kategorier:Uncategorized