Matteångest ”de luxe”

Publicerat den

Torsdag förra veckan kändes definitivt inte som en av mina bättre dagar som matte! Jag hade i all välmening lämnat av Jill hos bästa veterinären Anna på Prostens veterinärmottagning i Getinge för att ta bort tandsten. En tandsten som trots idog borstning absolut inte ville lämna Jills tänder så vad gör man? Jo, ger upp och beställer tid för att få ordning på problemet! Och sagt och gjort, Jill lämnades i goda händer på mottagningen medan jag åkte några ärenden samt tog mig en fika på ett supermysigt ställe, Solhaga Stenugnsbageri..

DSC_1050

Mycket smarrigt att välja på som ni ser och väldigt mysig atmosfär och inte blev det sämre när jag serverades min beställning 😉

DSC_1051

”So far so good”! Där satt jag och fikade i godan ro och hade det allmänt bra när samtalet från veterinären kom… Allt gick bra MEN Jill hade två tandfrakturer på kindtänderna, båda P4:orna samt svår tandlossning på båda M2.orna 😦

Permanentatander

Så istället för tandstensborttagning blev det att operera bort båda P4:orna samt en av M2:orna och den sista M2:an ska tas längre fram när allt läkt, det är tydligen för tufft att ta allt på en gång. Så ni förstår att min matteångest var och är ”sky high”! Hur kan jag ha missat att hon haft två tandfrakturer som med all säkerhet har skett samtidigt och även för ganska länge sedan?? Hon måste ju ha haft rejält ont och jag har inte sett några som helst tecken på detta?? Stackars stackars Jill ❤

DSC_4391 (2)

Och vad kan då ha orsakat tandfrakturerna? Jag fick frågan om hon äter märgben eller biter på stenar och svaret på båda frågorna var nej så det är inte orsaken. Dock fick jag höra av säker källa att små tuggben har orsakat just detta hos en eurasier så kanske det är förklaringen till frakturerna? Dock finns det troligen en förklaring till tandlossningen, detta hänger med all sannolikhet ihop med de skadade tänderna. M2:orna kan, så att säga, blivit ”smittade” av de skadade tändernas bakterier och eftersom alla hennes andra tänder samt tandkött var friskt och fint så känns den förklaringen fullt rimlig. Och nu undrar säkert någon av er därute varför jag inte sett något? Om jag aldrig tittar i mina hundars munnar? Självklart gör jag det men eftersom båda frakturerna låg under ett litet skal av tandsten så syntes inte detta med blotta ögat. Inte ens veterinären såg något förrän hon fick bort skalet så med andra ord, jag har inte haft en chans att se detta. Inte för att det direkt tröstar mig nu men det ger mig iallafall en förklaring till varför jag missat detta trots långvarig och idog tandborstning 😦

Men idag mår Jill iallafall alldeles utmärkt och inte blir det sämre av att hon nu endast ”måste” äta hemmalagad hundmat tills allt läkt i hennes mun, det är hon inte direkt ledsen för om man säger så 😉 . Och tandintyg på att hon hade full tanduppsättning innan allt detta är också fixat, kan ju behövas till kommande utställningar om nu någon domare får för sig att gräva djupt ner bland hennes numera skinande vita tänder 😉

Och morgondagen fortsätter också i hundanda, dock en betydligt mer positiv sådan än ovan! Då ska tjejerna till Marie-Louise för sin regelbundna muskelgenomgång och det ska bli mycket spännande att höra vad hon tycker om Zeldas nuvarande form? Jag själv tycker att hon är finare än på mycket länge, både hull- samt muskelmässigt, men om experten håller med återstår att se 😉

 

Ha det gott alla!